Nu är det inte långt kvar! Det känns väldigt spännande! Och givetvis så innebär det att jag spenderat hela helgen med att träffa och prata med människor. Det gick så långt att en person sa ”Du verkar lite hes, men jag förmodar att det beror på att du verkar ge allt”. Jag kunde inte annat än instämma.
Under lördagen fick jag träffa en kvinna vid namn Agnes som sa att hon minssam såg fram emot parboendegarantin. Agnes vad nämligen 73 år ung och hennes make, Sven, led nu av sviterna av en stroke. Än sålänge kan ”båda bo hemma, och vi gör allt vi kan för att han inte ska behöva flytta till ett hem”.
Det ovannämnda visar just den känsla som många äldre har, oron över att behöva ”tvångseparera” pga av sjukdom eller ökat vårdbehov.
Den 19:e har vi alla möjlighet och ge Agnes och Sven en garanti, en parboendegaranti- tills livets slut skiljer er åt, ej staten!